Annons
Gästkrönikör Lars Lindberg – en idrottstokig sportkommentator med rötterna i Myckle utanför Skellefteå.

Lars Lindberg: ”Det här är 2019 års superhjältar”

KRÖNIKA Lars Lindberg om fina fotbollsplaner, barndomssomrar – och riktiga superhjältar: "Fascinationen har alltid funnits där"

Annons

***

Har ni någon gång varit i Vebomark? Det var där jag spenderade många somrar som liten. Både i uppväxten och under de senaste decennierna så har det varit en fristad från stadsbruset och stressen. När jag var mindre fanns det knappt någon mobilkoppling och längden till grannarna var Stockholmsfördomsfullt långt samtidigt som det kunde vara tyst som det aldrig kan vara i en stad. Det var en fristad.

Mina föräldrar säger att det ska gå en buss förbi min morfars barndomshem och att polisen för ett tiotal år sedan har passerat nere på stora vägen, men jag ifrågasätter starkt om det verkligen är sant. Det är en by som många andra, med snälla människor som har en stressnivå som är lägre än hos dem som bor i stan. Det fanns en gång en butik där, men det var en annan tid. Nu finns det oklanderlig 4G-uppkoppling, men det är ändå en by med allt som hör till. Den har bland annat varje sommar en traktorträff, något man bara måste älska.

I Vebomark finns också en av Norrlands finaste fotbollsplaner – och en superhjälte. Fotbollsplanen ligger på en sandbädd, eller så sägs det i alla fall. Den har dessutom en panoramavy för solen att markera varje kvadratcentimeter av det bördiga gräset vilket gör att den tinande snön rinner rakt igenom och solens strålar ger knallgrönt gräs innan grusplanerna i centrum har hunnit tinat fram.

Förutom planen så finns som sagt en superhjälte här. Det är inte en sådan superhjälte som lyfter brandbilar och som slåss mot superskurkar utan en sådan superhjälte som vi behöver ännu mer 2019. Den ideella ledaren. Historien till min fascination för den här superhjälten har alltid funnits där. Ända sedan jag som sommarstugeson satt med ett glas saft i handen och kollade på vuxna som jagade en boll till när jag själv – som löpningsovillig avbytande mittfältare i Renbergsvattnets IF – gästade planen som bortalag.

Men den tog ännu mer fart när jag snubblade över en enkät i stadens lokaltidning med en älg som logotyp. Samtliga tränare/ledare i division V norra ombads att måla upp sitt lags målsättning med säsongen och svaren var allt från ”vi ska tillhöra toppen” till ”vi siktar på att gå upp i division IV”. Men ett svar i enkäten stack ut. Någonstans mitt på sidan tillfrågades Vebomark IF:s spelande tränare, Torbjörn Vallgren, om vad Vebomarks målsättning med säsongen var. Hans svar: ”hålla igång”.

Torbjörn Vallgren är ett perfekt exempel på vår tids superhjälte. Om vi börjar med Torbjörns roll i Vebomark IF så sträcker den sig från planskötare, spelare, tränare och ledare till kontaktperson och säkerligen både fikaansvarig, ekonomichef, klubbledare och sportchef. Sådana superhjältar behöver vi värna om, tacka och kanske även klona, för det finns inte så många sådana kvar. Torbjörn är hjärtat och själen i en idrottsförening där man förstått vad det hela handlar om idag, det är många som faktiskt bara vill ha ett lag någonstans för att ”hålla igång”. Torbjörn jobbar dessutom aktivt för byns överlevnad och engagerar sig i både skola och aktiviteter.

I ett samhälle där det blir mycket mer jag än vi kan ideellt arbete, likt det personer som Torbjörn gör, ligga till grund för att någon fler eldsjäl orkar hålla på lite längre.

Vebomark, som är en en by med få invånare, har dessutom trotsat trenden att byalag läggs ner – och förblir istället en förening där spelare blir kvar. De som en gång har valt att spela i Vebomark, väljer att stanna – och det kan knappast bara bero på att matchens lirare i båda lag får en tårta från det lokala bageriet.

Det stannar inte heller där. Om Vebomark behöver ett skidspår för barnen att åka i så sätter jag mina pengar på att Torbjörn är den som kör upp spåret. Vill barnen spela ishockey så tar Torbjörn fram vattenslangen – och skulle byn behöva en fallskärmsklubb så tror jag att superhjälten Vallgren plockar fram symaskinen.

Det finns även många andra eldsjälar i små föreningar som, likt Torbjörn, är lika essentiella för just den klubbens överlevnad som frisk luft är för oss andra dödliga. Därför anser jag att 2019års superhjältar är de ideella ledarna. Superhjältar som Torbjörn.

Lars Lindberg
Idrottstokig sportkommentator med rötterna i Myckle

 

Krönikan publicerades i senaste numret av Megafonen – läs hela tidningen här:

Klicka här för att läsa tidningen i helskärm.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons