Idag är många av oss i princip uppkopplade dygnet runt. Det kan ha många fördelar, vi kan vara tillgängliga när vi vill, vi kan hitta information och underhållning när vi vill – listan kan göras lång. Men i takt med att vi blivit mer och mer uppkopplade så förtror vi även våra enheter med mer och mer information – som andra vill åt.
Trots att både enheter och tjänster blir säkrare och säkrare så hittar bedragare nya knep att lura folk. Många tror att denna typ av bedrägerier endast drabbar de äldre, de är visserligen de som drabbats mest, men de är långt från ensamma.
Från 2016 till 2018 så dubblades antalet personer som förlorat pengar genom internetbedrägerier – i alla åldersgrupper.
NÄTFISKE
Ett av de vanligaste tillvägagångssätten för bedragare är en metod som kallas “phishing” eller nätfiske. Det kan enklast förklaras så att en falsk hemsida skapas för att se identisk ut jämfört med den äkta. Det vanligaste är hemsidor där pengar är inblandade. Här följer några exempel:
1. Bedragaren mejlar dig och utger sig för att en bank och berättar att dina användaruppgifter är i fara och du måste ändra dessa snarast. Bedragaren bifogar då en länk där du ombeds att logga in och ändra din uppgifter.
2. Bedragaren utger sig för att komma från ett spelbolag du tidigare spelat på och du blir erbjuden näst intill orimligt generös bonus. Du blir ombedd att uppdatera dina kontouppgifter snarast möjligt. Även här bifogar bedragaren en länk till vad som påstås vara spelbolaget.
3. Det börjar närma sig tid för skatteåterbäring, du får ett mejl från någon som utger sig komma från skatteverket. Bedragaren säger att du behöver klicka på den bifogade länken för att se hur din återbäring kommer att se ut.
Ett tydligt mönster i dessa exempel är meddelandet är skapat för att du i ren brådska eller nyfikenhet ska klicka på en länk, som naturligtvis inte är vad du tror. Det som ser ut att komma från ett helt vanligt spelbolag kan i själva verket vara något annat, men ändå se ut som originalet.
HUR SKYDDAR MAN SIG?
Om det nu kan se så otroligt likt ut, hur ska man då kunna skydda sig mot förfalskningar? Det enklaste sättet är att inte lämna ut dina uppgifter till något via mejl. Skulle du känna dig sugen på lite casinospel så behöver det inte vara ett problem, logga helt enkelt in på hemsidan i vanlig ordning, ett spelbolag behöver inte dina uppgifter, de matade du in redan när du registrerade dig. Samma sak gäller banker och myndigheter, de behöver aldrig ringa eller mejla dig för att be om uppgifter.
Betyder detta att alla mejl med länkar är skapta för detta syfte? Naturligtvis inte. Det viktiga är att ta dig tid att läsa igenom mejlet ordentligt när det gäller pengar eller personuppgifter. Verkar det otroligt eller för bra för att vara sant? Kommer det från ingenstans? Är det bråttom? Det är frågor som kan vara bra att ställa sig.
Det finns även fler sätt att skydda sig på, att vara påläst och uppmärksam. Ser avsändarens adress äkta ut? Vart ser länken egentligen ut att leda till?
Google lanserade tidigare i år ett test där man får lära sig om hur nätfiske fungerar och hur man identifierar ett bedrägeriförsök. Testet finns på svenska och du hittar det här. När du gjort testet så kommer du märka att det till stora delar handlar om att vara uppmärksam.
När man tänker på det så gäller det väl nästan allt?
