Annons
Simon Engman vid Advokatbyrån Kaiding. Foto: Fotograf Paulina

Företagsrekonstruktion, konkurs – eller att försöka rida ut stormen: ”Det är högst relevanta frågor”

NÄRINGSLIV Hur funkar egentligen konkurser och företagsrekonstruktioner? Advokaten Simon Engman berättar och ger sina bästa råd till företag som oroar sig för sin överlevnad.

Annons

Många företag har det väldigt tufft just nu. I Skellefteå har flera kollapsat under oket av pandemin och ingen vet hur lång tid det tar innan det vänder. De som kunnat har tagit strid. Många har justerat sin verksamhet och jobbar till exempel för möta kraven på social distansering, ändå är läget så kritiskt att många fruktar för sin överlevnad.

Det visar bland annat Visit Skellefteås senaste företagsenkät om virusets påverkan.

Osäkerheten gör det inte lättare för företagen att utvärdera sina chanser. Inte heller att fatta de svåra besluten som i värsta fall krävs. Vid en viss punkt kan en ansökan om företagsrekonstruktion – eller konkurs – vara ett alternativ som måste övervägas.

– När ska man välja rekonstruktion istället för konkurs? När ska man försöka hålla ut med hjälp av stödpaketen? Det är högst relevanta frågor, säger Simon Engman vid Advokatbyrån Kaiding, som är specialiserad på obeståndsrelaterad juridik.

Annons

Vad är en konkurs?

Om ett företag är på obestånd, det vill säga att företaget inte är kapabelt att betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning – och att denna oförmåga inte är tillfällig – så är den anvisade vägen ett konkursförfarande, förklarar Simon Engman.

Enkelt förklarat tas alla företagets utmätningsbara tillgångar om hand. De fördelas sedan mellan företagets borgenärer (fordringsägare), förutsatt att det finns tillräckligt med tillgångar i konkursboet. Om tillgångarna inte räcker till ska konkursförvaltaren anmäla det till tingsrätten, som därefter beslutar om konkursen ska avskrivas.

– Då täcker staten konkurskostnaderna, förklarar Simon Engman.

Först och främst görs en konkursansökan, antingen av företaget eller en borgenär. Ansökan behöver sedan godkännas i tingsärren, som utser en konkursförvaltare.

”Denne har till uppgift att utreda ärendet, förvalta konkursboet och tillvarata borgenärernas gemensamma rätt. Vilket bland annat innebär att förvaltaren ska sälja konkursgäldenärens tillgångar, driva in eventuella utestående fordringar samt i vissa fall även fortsätta driva konkursgäldenärens verksamhet under viss tid”, förklarar den ideella föreningen REKON, Rekonstruktör- och Konkursförvaltarkollegiet.

Där är Simon Engman engagerad som sekreterare. Han förklarar att det är ytterst ovanligt att tingsrätten inte godkänner en konkursansökan.

En ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion behöver godkännas i tingsrätten.

Blir det någon skillnad i utfallet beroende på vem som gör ansökan?

– Om det är en borgenär som ansöker om konkurs så håller tingsrätten en konkursförhandling. Då får företaget en chans att bevisa att man inte är på obestånd.

Vad är en företagsrekonstruktion?

Ett företag som har det tufft ekonomiskt, men som inte är på djupare obestånd, kan även ges möjlighet rekonstruera sin verksamhet – om tingsrätten godkänner det.

Det är dock inte en möjlighet för alla. Rekonstruktion är ingen universalmedicin, tvärtom understryker Simon Engman att man måste titta på respektive fall.

Företaget behöver vara livskraftigt i grund och botten?

– Ja, det behöver finnas en sund kärna som går att rädda. Säg att verksamheten fungerar i vanliga fall och det finns en identifierbar anledning till varför det har gått snett. Den nuvarande krisen är ett ypperligt exempel, berättar Simon Engman.

Det behöver finnas en sund kärna.

En borgenär kan göra en ansökan om rekonstruktion, på samma sätt som vid konkurser, men den godkänns inte i tingsrätten om inte företaget är med på tåget.

För att tingsrätten ska bevilja en företagsrekonstruktion behöver det även finnas en skälig anledning att tro att syftet med rekonstruktionen kan uppnås.

Annons

Vid en konkurs får företaget inte råda över egendomen som hör till konkursboet.

Så är det inte vid en rekonstruktion, men företaget ska fortfarande följa den utsedda rekonstruktörens råd. Det finns även andra begränsningar, till exempel får företaget inte betala skulder eller pantsätta egendom utan rekonstruktörens samtycke.

Vad ska jag tänka på?

Simon Engmans första råd till företag som oroar sig för sin överlevnad är att söka hjälp tidigt. Hans erfarenhet visar chanserna är bättre för de som agerar tidigt.

• Ha en nära, fortlöpande kontakt med den som hjälper företaget med bokföringen – och med banken, som ofta kan ge värdefulla inspel från ytterligare ett perspektiv.

• Se över bemanningen i verksamheten och anpassa bemanningen efter rådande omständigheter. Se även till krispaketen som regeringen har lanserat.

– Det gäller verkligen att se vilka krispaket som man kvalificerar sig för. I samspel med finansiella rådgivare har vi hittat många lösningar där. Det kan vara ett sätt att hantera den kris man upplever, i alla fall på kort sikt, berättar Simon Engman.

Annons

– Man kan även kontakta leverantörer och kreditgivare och göra upp en plan, om man behöver ändra betalnings- och amorteringsplaner, tillägger han.

• Överväg tillämpligheten av force majeure, både i leverantörsavtal och kundavtal. Force majeure är en juridisk term för när händelser bortom ens kontroll förhindrar en från att utföra det som man har förbundit sig till. Naturkatastrofer är ett exempel.

– Sist men inte minst bör man informera sig om hur ledningen i ett företag med ekonomiska problem begränsar sitt personliga ansvar, avslutar Simon Engman.

Fakta: Borgenärer och gäldenärer

Vad är en borgenär?
En borgenär, även kallad fordringsägare, är den part som har lånat ut pengar till en motpart (gäldenär). En borgenär kan även vara den person eller det företag som har sålt en vara eller utfört en tjänst, med kravet att få betalt i efterhand. Vanligtvis är borgenären en bank, kreditinstitut eller långivare – men en borgenär kan även vara en vanlig privatperson. Borgenären har rätt att få tillbaka sin skuld enligt överenskommelse.

Vad är en gäldenär?
En gäldenär är den part som står i skuld till borgenären (långivaren). Skulden kan bestå av pengar, varor eller tjänster. Vid en pengaskuld kallas gäldenären för penninggäldenär och när det gäller varor eller tjänster kallas gäldenären för naturagäldenär. En gäldenär är oftast en privatperson som lånar pengar av en bank. En naturagäldenär förekommer till exempel när ett företag betalat i förskott till ett annat företag för att utföra en viss tjänst. Då står företaget som mottagit betalningen som naturagäldenär tills dess att tjänsten är utförd.

Källa: Advisa

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons