Allergiska reaktioner av getingstick, feber, matförgiftning, stukade fötter, brutna ben, att någon går vilse eller blir överraskad av dåligt väder – allt detta kan leda till att en fjällräddningsinsats. Så här många insatser har det varit under de senaste åren:
Fjällvandring under pandemin
Med anledning av coronapandemin och reserekommendationerna som råder tror Mattias Wiklund, chef för räddningstjänstgruppen vid polisregion Nord, att fjällturismen kan öka i sommar. I och med det kan också fler behöva räddas.
– Du ska självklart vara symptomfri när du ger dig ut på fjället, säger han.
Läget med covid-19 kanske inte påverkar under själva vandringen, men polisen vill att du ska beakta risken för smittspridning i samband med resan till och från fjällen. Eller i samband med övernattning på en fjällstation eller i någon av fjällstugorna.
– Om du insjuknar och behöver fjällräddning belastas både den resurs som undsätter dig och den lokala sjukvården, fortsätter Mattias Wiklund på polisens hemsida.
”Var ärlig med dina symptom”
Rickard Svedjesten har jobbat som fjällräddare i 30 år och är ordförande i Svenska fjällräddares riksorganisation. Han har mycket stor vana av den svenska fjällmiljön.
– Det viktigaste rådet i coronatider är att påbörja återvandring till ”civilisationen” så snart som möjligt om du börjar känna dig dålig. Kontaktar du 112, var ärlig med dina symptom, det ger oss möjlighet att förbereda oss på rätt sätt innan vi hämtar dig.
